El

Den totala elkostnaden för fastigheten består av tre delar: elhandel, elnät och skatter.

På denna sida redovisas först den totala elkostnaden och därefter elnätsavgifterna för årets Nils Holgersson-undersökning.

Det sammantagna priset för el, det vill säga inklusive elnät, elhandel och skatter, är i stort sett oförändrat sedan föregående år (-0,2 procent). Det beror på att elhandelspriset sjunkit med 14,2 procent sedan föregående undersökning.

För typlägenheten i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för all el på 709 kronor i månaden (710 kr/månad föregående år). Det är 29 procent dyrare i Lund, kommunen med det högsta priset (913 kr/månad). I landets billigaste kommun, Umeå, är priset 38 procent lägre (441 kr/månad) än medelvärdet.

Elhandelspriset har sjunkit kraftigt de tre senaste åren, se figuren ovan. Det som också framgår av bilden är att skillnaden mellan de olika elområdena och minskat den senaste mätperioden.

Elpriset är sammansatt av elnätsavgift och elhandelspris (SCB:s statistik för rörligt elavtal rullande medelvärde 12 månader juli-juni och medel för el-område 1-4) samt gällande elskatt för aktuellt år och kommun. På samma sätt som i förra årets undersökning gäller att elhandelspriset är det elhandelspris som gäller för det elområde som centralorten för kommunen finns i.

I figuren ovan redovisas det totala elpriset för de tio kommuner med lägsta respektive högsta elpriset i riket.
Diagrammet ovan visar kommuner med lägst och högst total elkostnad samt medel för årets undersökning, vilket var 127,7 kr/kvm jämfört med 128,0 kr/kvm för 2024 inkl moms. Det innebär en sänkning på endast 0,2 procent.

Umeå är den kommun som har den lägsta kostnaden för el (79,3 kr/kvm inkl moms) och Lund med flera kommuner som har den högsta (164,4 kr/kvm inkl moms). För en lägenhet på 67 kvm innebär det 441 respektive 913 kr/månad. Skillnaden mellan kommunerna blir då 348 kr per månad och lägenhet.

I den sorterbara tabellen nedan redovisas de totala elpriserna för 2024 och 2025 uttryckt i kr/kvm tillsammans med de olika priskomponenterna elnät, elhandel, elskatt och moms. Den sista kolumnen redovisar prisökningen för kommunen mellan åren. (Källa: Energimarknadsinspektionen, bearb). Elhandelspris för olika elhandelsområden (Källa: SCB). Elskatt (Källa: Skatteverket).

Elnät

Rekordhöjningar av elnätsavgifter 2025 – över 30 procent i flera kommuner

Elnätavgifterna steg i genomsnitt 10,6 procent mellan 2024 och 2025. Årets höjningar är de högsta som uppmätts sedan Nils Holgersson-gruppen inledde sina kartläggningar 1996. Det tidigare rekordet sattes 2023, då snittet låg på 9,6 procent.

Elnätsavgifterna höjs i år i snitt med cirka 11 procent, den största ökningen på 30 år. Det visar Nils Holgersson-gruppens kartläggning av elnätsavgifter. Fem elnätsbolag höjer med runt 30 procent. Undersökningen visar också att de stora bolagen: EON, Vattenfall och Ellevio, har standardiserade priser över stora geografiska områden. Det gör det svårt för konsumenter att förstå hur priserna sätts och varför de höjs.

Mölndal står för den största ökningen i landet, med hela 35,5 procent, men trots det ligger avgiften fortfarande under genomsnittet. Även Ronneby höjer kraftigt med 31,3 procent men ligger fortfarande nära mitten av prislistan. Andra kommuner med höjningar runt 30 procent är bland andra Bjuv, Helsingborg och Ängelholm.

Över tid har elnätspriserna gått upp kraftigt. De tre stora bolagen Vattenfall, Ellevio och E.ON har monopol på elnäten i 141 av 290 kommuner, d v s i nära hälften av rikets kommuner, vilket ger dem en mycket avgörande position och deras prisjusteringar slår därför igenom stort i undersökningen.

Under de tre till fyra senaste åren är det Vattenfall och E.ON som höjt sin elnätsavgifter kraftigt.
Ellevio har däremot haft i stort sett oförändrade elnätsavgifter under de senaste tio åren, även om det varierat påtagligt så är nivån lägre än E.ON, Vattenfall och övriga elnätsföretag sett som en grupp.

Endast Elnät 2025

Figuren nedan är kopplad till ovanstående tabell och lämpar sig för ett maximalt urval av 50 kommuner (vilket motsvarar t ex Västra Götalands län). Om antalet kommuner är större så redovisas inte namnet på alla men staplarna finns representerade för samtliga kommuner. Genom att göra urval och sorteringar i tabellen ovan redovisas resultatet i figuren nedan.