I denna undersökningen ”förflyttas” en bostadsfastighet genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning. Rapportens syfte är att redovisa de prisskillnader som finns mellan olika kommuner och målet är att skapa debatt som kan leda till sänkta priser för kunderna. Sedan år 1996 ger Nils Holgerson-gruppen, med representanter från Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta, årligen ut rapporten ”Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”.
Taxorna för vatten och avlopp fortsätter att öka kraftigt. Danderyd, Håbo, och Heby höjer taxan med över 50 procent. Norrtälje och Vaxholm är dyrast i landet. Här ligger vatten- och avloppskostnaden för en lägenhet nu på över 12 000 kronor per år. Det visar Nils Holgerssongruppens granskning.
Nils Holgerssongruppens kartläggning av VA-taxorna (vatten och avlopp) visar på nya rekordhöjningar. I Danderyd höjs taxan med över 63 procent. Ytterligare fyra kommuner – Håbo, Heby, Solna och Kungsör –höjer med runt 50 procent. Var fjärde kommun i landet höjer taxan med över 20 procent. I genomsnitt höjer kommunerna VA-taxorna med 13,9 procent.
– De stora höjningarna är rejält kännbara för hushållen. Kommunerna behöver fråga sig om det är rimligt. Årets siffror är ett bevis på att kommunerna i större utsträckning än tidigare för över sina investeringskostnader på boende och fastighetsägare, säger Joachim Höggren, ordförande för Nils Holgerssongruppen.
– Årets siffror innebär ett rekord i prischock. När vi presenterade fjärrvärmesiffrorna förra året pratade vi om den högsta höjningen i Nils Holgerssonrapportens snart 30-åriga historia. Då låg höjningen på i genomsnitt ca 8 procent. I år ligger snitthöjningen på hela 15,2 procent. De här höjningarna svider rejält i landets plånböcker, säger Joachim Höggren, ordförande för Nils Holgerssongruppen..
Efter förra årets rekordhöjningar av fjärrvärmeavgifterna visar Nils Holgerssongruppens kartläggning att de kraftiga höjningarna fortsätter, nu med i snitt drygt 15 procent över hela Sverige. Kartläggningen visar även att fjärrvärmepriserna i 79 kommuner ökat med över 20 procent. Priset i 23 kommuner har ökat med över 30 procent. Dessutom ökar de redan orimligt stora skillnaderna mellan fjärrvärmepriserna i landets kommuner.
Efter förra årets rekordhöjningar av elnätsavgifter fortsätter de kraftiga höjningarna, med drygt 5 procent över hela Sverige, där det finns flera fall med prisökningar över 30 procent.
En kartläggning från Nils Holgerssongruppen visar att det är stor skillnad mellan de olika kommunerna och skillnaderna ökar. Mellan den dyraste och billigaste kommun har skillnaden ökat till 4 300 kr per lägenhet och år, från tidigare drygt 3 500 kr per bostad och år.
Fjärrvärmepriserna når nya rekordnivåer. Under 2023 har fjärrvärmebolagen höjt priserna med i genomsnitt nästan 8 procent. Den högsta höjningen sedan 1996. Allra mest höjer Eda Energi i Eda där priset stigit med närmare 30 procent sedan 2022. Det visar den årliga Nils Holgersson-undersökningen.
Hela 10 fjärrvärmebolag höjer priserna med 20 procent eller mer. Ytterligare 73 fjärrvärmebolag höjer priset med 10 till 20 procent. Höjningarna är de högsta sedan 1996 då Nils Holgerssongruppen började med sina granskningar av fjärrvärmepriserna.
I en tidigare version angav vi fel siffror för Ekerö, Falkenberg, Jokkmokk, Simrishamn, Storfors och Falköping vi har uppdaterat med korrekt data.
Efter en period med relativt stabila elnätspriser stiger priserna igen, med nästan 10% över hela Sverige, där det finns fall med prisökningar över 30 %. Samtidigt fortsätter skillnaden att vara stor – knappt 3 765 kr per lägenhet och år – mellan landets dyraste och billigaste kommun..
En kartläggning från Nils Holgerssongruppen visar att det är stor skillnad mellan de olika kommunerna och stor skillnad mellan hur de olika stora privata elnätsföretagen har agerat. Eon har kraftigt höjt sina priser (19–23 %), Ellevio har höjt sina priser (5–14 %) och Vattenfalls priser har överlag sänkts (-7–0 %)..
Totalkostnaderna för el, fjärrvärme, avfall, vatten och avlopp har ökat under det senaste året – och gapet mellan kommunerna växer. De som bor i kommunen med högsta sammanlagda taxa betalar 1 020 kronor mer i månaden jämfört med kommunen som har lägst kostnad. Det visar den årliga Nils Holgerssonrapporten som kartlägger avgifter och taxor i hela landet.
De sammanslagna kostnaderna för fjärrvärme, el, avfall, vatten och avlopp (VA) har ökat med 2,3 procent under det senaste året. Det är mer än den allmänna kostnadsutvecklingen på 1,7 procent. Även ur ett femårsperspektiv är utvecklingen densamma – kostnaderna för samtliga tjänster ökar mer än den allmänna kostnadsutvecklingen under samma period.
På ett år har priserna för vatten och avlopp, VA, ökat med i genomsnitt 4,8 procent, men prisökningarna skiljer sig stort beroende på var i Sverige man är bosatt. Den totala årskostnaden för en lägenhet är mer än sex gånger så hög i den dyraste kommunen jämfört med den med lägst avgift. Det visar en ny rapport från Nils Holgerssongruppen.
Priserna skiljer sig stort mellan kommunerna. I årets undersökning höjer 42 kommuner sin taxa för vatten och avlopp med 10 procent eller mer medan 62 kommuner har oförändrad taxa. 9 kommuner sänker sin VA-taxa. Priserna för vatten och avlopp ökar betydligt mer än KPI. En utveckling som ser ut att fortsätta, då branschorganisationen Svenskt Vatten flaggar för fortsatt stora prisökningar under lång tid.
– De stora och ojämna prisökningarna är problematiska och slår direkt mot konsumentens plånbok. En god långsiktig planering och framförhållning när det gäller prissättning för vatten och avlopp är ett rimligt krav för att ökade kostnader inte ska komma som en överraskning för kunderna, säger Mari-Louise Persson, ordförande i Nils Holgerssongruppen.
Flera svenska städer har under den senaste tiden drabbats av kraftiga skyfall som ger ytterligare en dimension till frågan om vatten- och avloppssystemen.
– Klimatförändringar och extrema väderhändelser gör frågan om tillgång till vatten och välfungerande avlopp angelägen. Vi behöver en ordentlig diskussion om hur kostnaden för hållbara VA-system ska fördelas i framtiden, säger Mari-Louise Persson.
Elnätsavgifterna har minskat med i snitt 2,9 procent sedan förra året, till stor del beroende på att två stora aktörer gjort prissänkningar. Skillnaderna mellan olika kommuner har dock ökat och är större än någonsin. Mellan de tio kommuner med högst respektive lägst elnätsavgift skiljer nästan 3 000 kronor per lägenhet och år, visar Nils Holgerssongruppens kartläggning av elnätsavgifterna.
Sänkningen av snittnivån med 2,9 procent beror till stor del på att Vattenfall och Ellevio sänkt sina elnätsavgifter med i medeltal 9,7 procent respektive 9,3 procent. Sammanlagt påverkas över 90 kommuner av sänkningen.
Priserna för el, värme, avfall, vatten och avlopp (VA) fortsätter att variera stort över landet. Den som bor i kommunen med högst avgifter betalar 1 000 kronor mer i månaden jämfört med den som har de lägsta avgifterna. De senaste tio åren har priserna stadigt ökat mer än den allmänna kostnadsutvecklingen och spridningen mellan kommuner har blivit allt större. Det visar den årliga Nils Holgerssonrapporten som kartlägger avgifter och taxor för ett flerbostadshus i landets samtliga kommuner.
De sammanslagna kostnaderna för uppvärmning, el, vatten och avlopp samt sophämtning har minskat med 1,8 procent mellan 2019 och 2020. Det är andra gången under de senaste 25 åren som kostnaderna minskar totalt. Hela sänkningen kommer dock från minskade elpriser. Elhandelspriset sjunker med 32,2 procent och elnätspriset med 0,4 procent. Övriga priser ökar mer än den allmänna kostnadsutvecklingen.
– Att såväl det genomsnittliga elhandelspriset som elnätspriset minskar är positivt för konsumenterna. Fortfarande är det dock stora skillnader mellan kommunerna och i vissa höjs elnätspriserna, säger Hans Dahlin, ordförande för Nils Holgerssongruppen.
Du kan klicka här för att gå direkt till Nils Holgersson-undersökningen 2020.
Ladda ner 2020 års Nils Holgersson-undersökning med bilagor i pdf-format här.
Ladda ner ordinarie bilaga 1-3 som innehåller tabeller med resultat från 2020 års undersökning här
Ladda ner reviderad bilaga 1-3 som innehåller tabeller med resultat från 2020 års undersökning här. Avser reviderade uppgifter för Marks kommun avseende fjärrvärme och total.
På ett år har priset för vatten och avlopp, VA, ökat med i genomsnitt nästan fyra procent i landets kommuner, betydligt mer än inflationen. Skillnaderna mellan kommunerna är stora. Det visar Nils Holgerssongruppens kartläggning av VA-avgifterna.
– Det finns ett investeringsbehov i många kommuner för att underhålla systemen för vatten och avlopp. Organisationen Svensk Vatten konstaterar i en rapport att investeringsbehovet motsvarar en höjning på fyra procent per år. Trots det har priserna ökat med mer än tio procent i 38 kommuner, säger Hans Dahlin, ordförande Nils Holgerssongruppen.
Vad konsumenten betalar för vattnet i kranen varierar kraftigt från kommun till kommun. Invånarna i Nordanstig har den dyraste årskostnaden för vatten och avlopp på 8 680 kronor. De betalar fem gånger mer än i invånarna i den billigaste kommunen, Solna, där kostnaden är drygt 1 640 kronor per år. Medelårskostnaden för landets kommuner är 4 880 kronor för en lägenhet i Nils Holgerssongruppens typhus.
Klimatförändringarna kommer att föra med sig både fler skyfall med översvämningar och fler fall av akut vattenbrist framöver. Det ställer stora krav på en modernisering och klimatanpassning av Sveriges VA-nät – vilket sannolikt kommer innebära höjda avgifter för hushållen framöver.
– Att VA-taxor ska täcka förbrukning, drift och underhåll är självklart. Och det är viktigt att VA-näten klimatanpassas. Men den stora frågan är hur kostnaderna för klimatanpassning av offentlig infrastruktur ska finansieras. Vi behöver en ordentlig diskussion om hur kostnaden för uppgraderingen av VA-systemen ska fördelas, säger Hans Dahlin.
Elnätspriset har efter fem års höjningar börjat sjunka, sett till medelpriset i landets 290 kommuner. Men samtidigt spretar utvecklingen: I 35 procent av kommunerna har elnätsavgiften höjts mer än konsumentprisindex. Det visar den årliga Nils Holgersson-rapporten. Efter flera år av kraftigt höjda elnätsavgifter, elnätsavgifterna höjdes med 27 procent mellan 2014 och 2019, visar årets Nils Holgersson-rapport en försiktig sänkning med 0,4 procent.
Samtidigt som elnätsavgifterna sjunker på totalen spretar prisutvecklingen stort mellan landets kommuner. En stor aktör, Eon, har sänkt elnätsavgiften med lite drygt 11 procent i 35 kommuner i södra Sverige. Det ger ett stort utslag på medelpriset för hela Sverige trots att elnätsavgiften i 35 procent av landets kommuner har höjts mer än KPI, som ligger på 0,6 procent. Kommuninvånarna i 15 kommuner har under året sett en prishöjning på mer än 10 procent.