Spridningen är stor mellan kommunerna och prismodellerna är mycket varierande. I årets studie syns det även i utfallet bland de 10 högsta och lägsta kommunerna. Flera kommuner har ändrat sin prismodell och t ex skapat incitament för kunden att välja insamling av komposterbart avfall i separata kärl. Kommuner, framför allt i glesbygd t ex Bergs kommun i Jämtlands län, har behovsanpassad tömning vilket kan ge en lägre totalkostnad.

I Nils Holgersson efterfrågas endast kostnaden för insamling av hushållsavfall. Det har blivit vanligare att även returmaterial i form av olika förpackningar, tidningar mm samlas in fastighetsnära. Att det uppstår en dubbelkostnad för insamling av detta material för fastighet­en är inte helt okontroversiellt konsumenten redan betalt för detta via en avgift på förpackningar samt att det dessutom urholkar producentansvarsprincipen.

Andelen kommuner med fasta kostnader har ökat över tiden. Mer än hälften av kommun­er­na tillämpar idag lägenhetsavgifter. I medel­tal motsvarar den avgiften en tredje­del av den totala kostnaden för hämtning av hushålls­avfall. Vid minskade volymer av hushållsavfall så innebär det att den icke påverkbara avgiften kommer att öka sin andel.

Nils Holgerssons standardfråga avseende avfall baseras på en insamlingsvolym motsvarande ca 1180 liter/vecka. Om frågan istället ställs öppet till kommunerna har under 50 procent besvarat frågan (68 procent förra året). Resultatet är att medelkostnaden och volymen är 10 procent lägre..