El 2019

El

Den totala elkostnaden för fastigheten består av tre delar elhandel, elnät och skatter. På denna sida redovisas först det totala elkostnaden och därefter elnätsavgifterna för årets Nils Holgersson-undersökning.

Priset för el sammantaget, d v s inklusive elnät, elhandel och skatter, har ökat kraftigt med drygt 12 procent sedan 2018. I föregående års studie var ökningen också hög, men stannade på 8,6 %. Det är framför allt elhandelspriset som ökat, men även elnät och skatter ökar stort.  

I den sorterbara tabellen nedan redovisas det totala elpriset för 2018 och 2019 uttryckt i kr/kvm inkl moms (Källa: Elnät -Energimarknadsinspektionen, bearb; Elhandelspriser rörligt avtal medel 12 månader (juli 2018-juni 2019) och medel för samtliga elområden över samma period – SCB; Elskatt – Skatteverket). Befolkning avser kommunernas befolkning vid årsskiftet 2018/2019 (Källa: SCB).

Använd pilarna i respektive rubrik för att sortera efter alfabetiskt ordning alternativt numerisk ordning. I boxarna under tabellen kan urval på olika sätt väljas. Ovanför tabellen kan dels antal rader i tabellen väljas (se till vänster) och enskild sökning göras (se till höger). Symbolerna ovan sökboxen ger möjlighet att i tur och ordning exkludera kolumner, skriva ut tabellen, ladda hem tabellen i olika filformat alternativt kopiera tabellen.

Elnät

Under den senast femårsperioden har elnätsavgifterna ökat med 27,4 procent. Jämfört med föregående år, 2018, har elnätsavgifterna ökat med i genomsnitt 3,6 procent.  

Under den senast femårsperioden har elnätsavgifterna ökat med drygt 27 procent. Under samma period har konsumentprisindex endast  förändrat med ca 6 procent. De tre stora bolagen Vattenfall, Ellevio och E.ON har monopol på elnäten i 141 av 290 kommuner, d v s i nära hälften av rikets kommuner, vilket ger dem en mycket avgörande position och deras prisjusteringar slår därför igenom stort i undersökningen.

Vattenfall och E.ON har höjt elnätsavgifterna med omkring 40 procent under den senaste femårsperioden. Ellevio och Övriga elnätsföretag, där absoluta merparten är kommunalt ägda, har höjt knappt 20 procent sedan år 2014. KPI (KonsumentPrisIndex) har under samma period ökat med sex procent.

Elnätspriset fortsätter att öka för landets konsumenter. Sedan 2018 har avgifterna ökat med i snitt 3,6 procent. Detta efter en kraftig genomsnittlig höjning 2017 på 5,1 procent. Den stigande prisutvecklingen fortsätter även om den avmattats något om man ser till kommunmedelvärdet. Det visar den årliga Nils Holgersson-rapporten, som kartlägger avgifter och taxor för ett flerbostadshus i landets samtliga kommuner. Konsumentprisindex, KPI, för 2018 ökade med 1,9 procent. Samma ökningstakt som 2017. Det innebär att den genomsnittliga elnätshöjningen är nästan dubbelt så hög som KPI det senaste året.

I den sorterbara tabellen nedan redovisas elnätsavgifterna för 2018 och 2019 uttryckt i öre/kWh inkl moms (Källa: Energimarknadsinspektionen, bearb). Befolkning avser kommunernas befolkning vid årsskiftet 2018/2019 (Källa: SCB).

Använd pilarna i respektive rubrik för att sortera efter alfabetiskt ordning alternativt numerisk ordning. I boxarna under tabellen kan urval på olika sätt väljas. Ovanför tabellen kan dels antal rader i tabellen väljas (se till vänster) och enskild sökning göras (se till höger). Symbolerna ovan sökboxen ger möjlighet att i tur och ordning exkludera kolumner, skriva ut tabellen, ladda hem tabellen i olika filformat alternativt kopiera tabellen.