Hushåll och fastighetsägare har under året pressats hårt av mycket kraftiga prishöjningar för fjärrvärme, elnät, avfall, vatten och avlopp (VA) som har ökat med 13 procent. Det är den största uppgången som skett sedan mätningarna startade för snart trettio år sedan. Det visar Nils Holgerssonrapporten som varje år kartlägger avgifter och taxor i hela landet.
– Den här prisutvecklingen är inte hållbar och det blir särskilt allvarligt eftersom det handlar om tjänster som ingen kan göra avkall på. Att byta leverantör är inte heller möjligt, för det är monopolliknande marknader vi pratar om. Här sitter kunderna verkligen i en rävsax säger Joachim Höggren, ordförande för Nils Holgerssongruppen.
Taxorna för vatten och avlopp fortsätter att öka kraftigt. Danderyd, Håbo, och Heby höjer taxan med över 50 procent. Norrtälje och Vaxholm är dyrast i landet. Här ligger vatten- och avloppskostnaden för en lägenhet nu på över 12 000 kronor per år. Det visar Nils Holgerssongruppens granskning.
Nils Holgerssongruppens kartläggning av VA-taxorna (vatten och avlopp) visar på nya rekordhöjningar. I Danderyd höjs taxan med över 63 procent. Ytterligare fyra kommuner – Håbo, Heby, Solna och Kungsör – höjer med runt 50 procent. Var fjärde kommun i landet höjer taxan med över 20 procent. I genomsnitt höjer kommunerna VA-taxorna med 13,9 procent.
– De stora höjningarna är rejält kännbara för hushållen. Kommunerna behöver fråga sig om det är rimligt. Årets siffror är ett bevis på att kommunerna i större utsträckning än tidigare för över sina investeringskostnader på boende och fastighetsägare, säger Joachim Höggren, ordförande för Nils Holgerssongruppen.
Efter förra årets rekordhöjningar av fjärrvärmeavgifterna visar Nils Holgerssongruppens kartläggning att de kraftiga höjningarna fortsätter, nu med i snitt drygt 15 procent över hela Sverige. Kartläggningen visar även att fjärrvärmepriserna i 79 kommuner ökat med över 20 procent. Priset i 23 kommuner har ökat med över 30 procent. Dessutom ökar de redan orimligt stora skillnaderna mellan fjärrvärmepriserna i landets kommuner.
– Fjärrvärme är ofta ett bra och hållbart uppvärmningsalternativ, men den här typen av prischocker år efter år är oerhört tuffa för hushållen och skrämmer dessutom konsumenterna. Vi märker en oro för fjärrvärmens långsiktighet, inte minst i de mindre näten, och vi tror det finns en stor risk att fjärrvärmebolagen prisar bort sig själva. Det är hög tid att fjärrvärmebolagen tar sig en rejäl funderare på sin prissättning om de vill vara fortsatt konkurrenskraftiga, säger Joachim Höggren.
.
Efter förra årets rekordhöjningar av elnätsavgifter fortsätter de kraftiga höjningarna, med drygt 5 procent över hela Sverige, där det finns flera fall med prisökningar över 30 procent.
En kartläggning från Nils Holgerssongruppen visar att det är stor skillnad mellan de olika kommunerna och skillnaderna ökar. Mellan den dyraste och billigaste kommun har skillnaden ökat till 4 300 kr per lägenhet och år, från tidigare drygt 3 500 kr per bostad och år..
Bland de tre stora nationella bolagen är Vattenfall, som efter förra årets rapport sänkte priserna, åter igen det bolag höjer mest, med 12 procent, trots tidigare sänkning. Ellevios utlovade sänkningar slår igenom och resulterar i minus 17 procent. Eon, som är dyrast av de tre, höjde överlag priserna med 8 procent.
–
– Det är oroande med de kraftiga höjningarna och det är inte rimligt med så stora skillnader, där vi har svårt att se hur de stora skillnaderna är motiverade, säger Joachim Höggren – ordförande Nils Holgerssongruppen
–
– I och med Energimarknadsinspektionens höjda intäktsramar om hissnande 100 miljarder kronor, så är nog tyvärr detta bara början, de 100 miljarderna ger elnätsbolagen utrymme att öka sina intäkter med cirka 40 procent fram till 2027.
Totalkostnaden för el, fjärrvärme, avfall samt vatten och avlopp har ökat med 11 procent under året. Det visar den senaste Nils Holgerssonrapporten, som kartlägger avgifter och taxor i hela landet. Det är VA (vatten och avlopp) och el som står för de största ökningarna med 7,9 respektive 17,7 procent.
– – Det senaste årets kostnadsökningar sätter en enorm press på hushållen och fastighetsföretag som redan är hårt pressade av inflation och kraftigt stigande räntor. Det här är nödvändiga tjänster i ett hushåll och inget som går att göra avkall på, säger Louise Wall, ordförande i Nils Holgerssongruppen.
Fjärrvärmepriserna når nya rekordnivåer. Under 2023 har fjärrvärmebolagen höjt priserna med i genomsnitt nästan 8 procent. Den högsta höjningen sedan 1996. Det visar den årliga Nils Holgerssonundersökningen.
Fjärrvärmebolagen har under 2023 genomfört rekordhöga prishöjningarna. Av Nils Holgerssongruppens kartläggning framgår att priserna höjs i genomsnitt med 7,8 procent men skillnaderna mellan fjärrvärmebolagen är stora.
Hela 10 fjärrvärmebolag höjer priserna med 20 procent eller mer. Ytterligare 73 fjärrvärmebolag höjer priset med 10 till 20 procent. Höjningarna är de högsta sedan 1996 då Nils Holgerssongruppen började med sina granskningar av fjärrvärmepriserna.
– Aldrig tidigare har vi sett så stora prisökningar på fjärrvärme som i år. Närmare en tredjedel av alla fjärrvärmebolag höjer sina priser med 10 procent eller mer. Det är klart att det blir kännbart för kunder när värmekostnaderna stiger så dramatiskt på kort tid, säger Louise Wall, ordförande i Nils Holgerssongruppen.
– Fjärrvärmemarknadens uppbyggnad är komplicerad. Regeringen bör därför låta utreda hur kundernas ställning kan bli starkare och i närtid återkomma med förslag som stärker konsumentskyddet, avslutar Louise Wall.
*) Uppgifterna har reviderats jämfört med ursprungligt pressmeddelande från 20230913 . Gå till Rapport 2023/Fjärrvärme för uppdaterad version.
Efter en period med relativt stabila elnätspriser stiger priserna igen, med nästan 10% över hela Sverige, där det finns fall med prisökningar över 30 %. Samtidigt fortsätter skillnaden att vara stor – knappt 3 765 kr per lägenhet och år – mellan landets dyraste och billigaste kommun.
En kartläggning från Nils Holgerssongruppen visar att det är stor skillnad mellan de olika kommunerna och stor skillnad mellan hur de olika stora privata elnätsföretagen har agerat. Eon har kraftigt höjt sina priser (19–23 %), Ellevio har höjt sina priser (5–14 %) och Vattenfalls priser har överlag sänkts (-7–0 %).
– Det är oroande med de kraftiga höjningarna och det är inte rimligt med så stora skillnader, där vi har svårt att se hur de stora skillnaderna är motiverade, säger ordförande Louise Wall och fortsätter:
– Med bakgrund av detta och den kommande perioden för reglering av elnätsintäkter ser vi att det är särskilt viktigt att uppmärksamma de olika skillnaderna. Den skärpning som Energimarknadsinspektionen införde för förra perioden var ett bra första steg mot mer rimliga elnätsavgifter. Vi välkomnar nu att Energimarknadsinspektionen tar arbetet vidare för att ytterligare förstärka kundperspektivet.
Vid en jämförelse mellan 30 av Sveriges största kommuner samt Gotland är skillnaderna i kostnadsminskning stora när förbrukning av fjärrvärme, el, VA samt avfall minskar, det visar den senaste Effektivrapporten från Nils Holgerssongruppen.
– För att samhället ska kunna nå de högt uppsatta klimatmålen behöver effektivisering kunna ske på industriell skala. Effektivrapporten visar att det råder stora skillnader mellan kommuner, de stora variationerna i taxor och lönsamhet försvårar för Sverige att energieffektivisera sitt flerbostadshusbestånd, säger Louise Wall, ordförande Nils Holgerssongruppen.
De sammanslagna kostnaderna för fjärrvärme, el, avfall, vatten och avlopp (VA) har ökat med 14 procent under det senaste året. Det är mer än dubbelt så mycket som den allmänna kostnads-utvecklingen på 6 procent. Ur ett sjuårsperspektiv är utvecklingen densamma – kostnaderna för samtliga tjänster ökar mer än den allmänna kostnadsutvecklingen under samma period.
– Tyvärr finns det risk en stor risk för att stigande elpriser kommer driva upp kostnaderna ytterligare, eftersom de andra nyttorna också är beroende av el för sin verksamhet. Hur mycket kostnaderna kommer öka framöver varierar beroende på hur energiintensiva verksamheterna är. Och bolag som producerar kraftvärme kommer själva ha möjlighet att sälja producerad el till högre pris, säger Mari-Louise Persson, ordförande för Nils Holgerssongruppen
.
När elhandelspriset rusar blir den totala elkostnaden lika stor som fjärrvärmen eller högre för många hushåll. Detta trots att mängden el motsvarar endast en fjärdedel av värmen i huset. Skillnaden i medelpris mellan de norra och södra delarna av landet är nästan 110 procent, visar Nils Holgerssongruppens kartläggning.
– Det är en exceptionell situation. Det ökade elhandelspriset riskerar även att få påverkan på andra taxor för hushållen men där är prissättningsmodellerna långsammare vilket gör att vi ännu inte ser effekten fullt ut, säger Mari-Louise Persson, ordförande Nils Holgerssongruppen.
Det är första gången i Nils Holgerssongruppens 27-åriga historia som kostnaden för el tangerar fjärrvärmen. På grund av de stora prisskillnaderna över landet har Nils Holgerssongruppen valt att använda sig av fyra olika medelpriser för elhandeln, ett för varje elprisområde. Historiskt brukar Nils Holgerssongruppen i första hand koncentrera sig på elnätsavgifterna, en avgift som är beroende av det nätområde fastigheten ligger inom och som är svår för kunderna att påverka.
.
Efter en tillfällig nedgång under föregående år ökar elnätspriserna igen med i snitt 2,5 procent. Samtidigt är prisgapet fortfarande stort – drygt 3 500 kronor per lägenhet och år – mellan landets dyraste och billigaste kommun. Det visar Nils Holgerssongruppens kartläggning av elnätsavgifterna.
– Vi noterar att elnätspriserna stiger igen efter en tillfällig nedgång föregående år. Visserligen är det en försiktig uppgång men totalt sett bli det ändå kännbart för hushållen – särskilt i de delar av landet där elhandelspriserna har skenat i väg. Vi ser dessutom att det osäkra omvärldsläget gör att elnätsbolag har aviserat om höjningar nu under våren, säger Mari-Louise Persson, ordförande Nils Holgerssongruppen.
Totalkostnaderna för el, fjärrvärme, avfall, vatten och avlopp har ökat under det senaste året – och gapet mellan kommunerna växer. De som bor i kommunen med högsta sammanlagda taxa betalar 1 020 kronor mer i månaden jämfört med kommunen som har lägst kostnad. Det visar den årliga Nils Holgerssonrapporten som kartlägger avgifter och taxor i hela landet.
De sammanslagna kostnaderna för fjärrvärme, el, avfall, vatten och avlopp (VA) har ökat med 2,3 procent under det senaste året. Det är mer än den allmänna kostnadsutvecklingen på 1,7 procent. Även ur ett femårsperspektiv är utvecklingen densamma – kostnaderna för samtliga tjänster ökar mer än den allmänna kostnadsutvecklingen under samma period.
– Vi ser att kostnaderna ökar över tid och att det fortsatt är stora skillnader beroende på var man bor. Det är svårt för konsumenten att förstå varför det ska skilja så mycket i kostnad mellan kommunerna för dessa tjänster som vi alla är beroende av, säger Mari-Louise Persson, ordförande för Nils Holgerssongruppen.
På ett år har priserna för vatten och avlopp, VA, ökat med i genomsnitt 4,8 procent, men prisökningarna skiljer sig stort beroende på var i Sverige man är bosatt. Den totala årskostnaden för en lägenhet är mer än sex gånger så hög i den dyraste kommunen jämfört med den med lägst avgift. Det visar en ny rapport från Nils Holgerssongruppen.
– De stora och ojämna prisökningarna är problematiska och slår direkt mot konsumentens plånbok. En god långsiktig planering och framförhållning när det gäller prissättning för vatten och avlopp är ett rimligt krav för att ökade kostnader inte ska komma som en överraskning för kunderna, säger Mari-Louise Persson, ordförande i Nils Holgerssongruppen.
Elnätsavgifterna har minskat med i snitt 2,9 procent sedan förra året, till stor del beroende på att två stora aktörer gjort prissänkningar. Skillnaderna mellan olika kommuner har dock ökat och är större än någonsin. Mellan de tio kommuner med högst respektive lägst elnätsavgift skiljer nästan 3 000 kronor per lägenhet och år, visar Nils Holgerssongruppens kartläggning av elnätsavgifterna.
– De lägre elnätsavgifterna visar att införandet av en ny elnätsreglering har fungerat och ska avgifterna även fortsättningsvis vara rimliga behövs ett långsiktigt och effektivt regelverk. Men de kraftigt ökande skillnaderna mellan olika kommuner är illavarslande. Det är inte rimligt att ett hushåll i någon av de dyraste kommunerna ska betala nästan tre tusenlappar mer per år i elnätsavgift jämfört med den som bor i en kommun med de lägsta avgifterna, säger Mari-Louise Persson, ordförande Nils Holgerssongruppen.
Priserna för el, värme, avfall, vatten och avlopp (VA) fortsätter att variera stort över landet. Den som bor i kommunen med högst avgifter betalar 1 000 kronor mer i månaden jämfört med den som har de lägsta avgifterna. De senaste tio åren har priserna stadigt ökat mer än den allmänna kostnadsutvecklingen och spridningen mellan kommuner har blivit allt större. Det visar den årliga Nils Holgerssonrapporten som kartlägger avgifter och taxor för ett flerbostadshus i landets samtliga kommuner.
De sammanslagna kostnaderna för uppvärmning, el, vatten och avlopp samt sophämtning har minskat med 1,8 procent mellan 2019 och 2020. Det är andra gången under de senaste 25 åren som kostnaderna minskar totalt. Hela sänkningen kommer dock från minskade elpriser. Elhandelspriset sjunker med 32,2 procent och elnätspriset med 0,4 procent. Övriga priser ökar mer än den allmänna kostnadsutvecklingen.
– Att såväl det genomsnittliga elhandelspriset som elnätspriset minskar är positivt för konsumenterna. Fortfarande är det dock stora skillnader mellan kommunerna och i vissa höjs elnätspriserna, säger Hans Dahlin, ordförande för Nils Holgerssongruppen.
På ett år har priset för vatten och avlopp, VA, ökat med i genomsnitt nästan fyra procent i landets kommuner, betydligt mer än inflationen. Skillnaderna mellan kommunerna är stora. Dyrast är Nordanstig med en årskostnad på 8 680 kronor medan Solna är billigast med drygt 1 640 kronor per år. Det visar Nils Holgerssongruppens kartläggning av VA-avgifterna.
– Det finns ett investeringsbehov i många kommuner för att underhålla systemen för vatten och avlopp. Organisationen Svensk Vatten konstaterar i en rapport att investeringsbehovet motsvarar en höjning på fyra procent per år. Trots det har priserna ökat med mer än tio procent i 38 kommuner, säger Hans Dahlin, ordförande Nils Holgerssongruppen.
Elnätspriset har efter fem års höjningar börjat sjunka, sett till medelpriset i landets 290 kommuner. Men samtidigt spretar utvecklingen: I 35 procent av kommunerna har elnätsavgiften höjts mer än konsumentprisindex. Det visar den årliga Nils Holgersson-rapporten.
Efter flera år av kraftigt höjda elnätsavgifter, elnätsavgifterna höjdes med 27 procent mellan 2014 och 2019, visar årets Nils Holgersson-rapport en försiktig sänkning med 0,4 procent.
Samtidigt som elnätsavgifterna sjunker på totalen spretar prisutvecklingen stort mellan landets kommuner. En stor aktör, Eon, har sänkt elnätsavgiften med lite drygt 11 procent i 35 kommuner i södra Sverige. Det ger ett stort utslag på medelpriset för hela Sverige trots att elnätsavgiften i 35 procent av landets kommuner har höjts mer än KPI, som ligger på 0,6 procent. Kommuninvånarna i 15 kommuner har under året sett en prishöjning på mer än 10 procent.
Priserna för el, värme, avfall och vatten har ökat med 4,8 procent det senaste året samtidigt som den allmänna kostnadsutvecklingen ökat med 1,9 procent. Dessutom fortsätter priserna att variera påtagligt mellan landets kommuner. Det visar den årliga Nils Holgerssonrapporten som kartlägger avgifter och taxor för ett flerbostadshus i landets samtliga kommuner.
De sammanslagna kostnaderna för uppvärmning, el, vatten och avlopp (VA), samt sophämtning har ökat med 4,8 procent (4,0 procent föregående år) mellan 2018 och 2019. Detta är den högsta ökningen på mer än 10 år. Under samma period ökade inflationen med 1,9 procent (1,9 procent föregående år).
– I år ser vi att de flesta taxor ökar betydligt jämfört med priset på andra varor och tjänster under samma period. Det kommer att påverka konsumenternas privatekonomi, säger Hans Dahlin, ordförande för Nils Holgersson-gruppen.
Vad du betalar för vattnet i kranen varierar kraftigt beroende på var i Sverige du bor. Invånarna i den dyraste kommunen, Ockelbo, betalar fem gånger mer än i den billigaste, Solna. Det visar Nils Holgersson-gruppens kartläggning av VA-priserna.
Ockelboborna har den dyraste årskostnaden för vatten och avlopp (VA) – drygt 8 200 kronor. Billigast är det i Solna, där kostnaden är drygt 1 640 kronor per år.
– Vi ser kraftiga prisskillnader på vatten och avlopp mellan kommunerna. Förutsättningarna för kommunerna varierar visserligen men skillnaderna är så pass stora att de får en kännbar påverkan på konsumenternas privatekonomi, säger Hans Dahlin, ordförande Nils Holgersson-gruppen.
De tre stora bolagen Vattenfall, Ellevio och E.ON har monopol på elnäten i 141 av 290 kommuner vilket ger dem en mycket avgörande position och deras prisjusteringar slår igenom stort. Under den senaste femårsperioden har Vattenfall och E.ON höjt elnätsavgifterna med omkring 40 procent. Ellevio och Övriga elnätsföretag, där absoluta merparten är kommunalt ägda, har höjt med knappt 20 procent sedan år 2014. KPI (KonsumentPrisIndex) har under samma period ökat med sex procent.