De sammanslagna kostnaderna för fjärrvärme, elnät, avfall, vatten och avlopp (VA) har ökat med 13 procent under det senaste året. Det är den största uppgången som skett sedan mätningarna startade för snart trettio år sedan.
– Den här prisutvecklingen är inte hållbar och det blir särskilt allvarligt eftersom det handlar om tjänster som ingen kan göra avkall på. Att byta leverantör är inte heller möjligt, för det är monopolliknande marknader vi pratar om. Här sitter kunderna verkligen i en rävsax säger Joachim Höggren, ordförande för Nils Holgerssongruppen.
Nils Holgersson 2024
VA-taxorna rusar: höjningar på över 50 procent i flera kommuner
Taxorna för vatten och avlopp fortsätter att öka kraftigt. Danderyd, Håbo, och Heby höjer taxan med över 50 procent. Norrtälje och Vaxholm är dyrast i landet. Här ligger vatten- och avloppskostnaden för en lägenhet nu på över 12 000 kronor per år. Det visar Nils Holgerssongruppens granskning.
Nils Holgerssongruppens kartläggning av VA-taxorna (vatten och avlopp) visar på nya rekordhöjningar. I Danderyd höjs taxan med över 63 procent. Ytterligare fyra kommuner – Håbo, Heby, Solna och Kungsör –höjer med runt 50 procent. Var fjärde kommun i landet höjer taxan med över 20 procent. I genomsnitt höjer kommunerna VA-taxorna med 13,9 procent.
– De stora höjningarna är rejält kännbara för hushållen. Kommunerna behöver fråga sig om det är rimligt. Årets siffror är ett bevis på att kommunerna i större utsträckning än tidigare för över sina investeringskostnader på boende och fastighetsägare, säger Joachim Höggren, ordförande för Nils Holgerssongruppen.
Nils Holgersson 2024
Årets fjärrvärmehöjningar: ”Rekord i prischock”
– Årets siffror innebär ett rekord i prischock. När vi presenterade fjärrvärmesiffrorna förra året pratade vi om den högsta höjningen i Nils Holgerssonrapportens snart 30-åriga historia. Då låg höjningen på i genomsnitt ca 8 procent. I år ligger snitthöjningen på hela 15,2 procent. De här höjningarna svider rejält i landets plånböcker, säger Joachim Höggren, ordförande för Nils Holgerssongruppen..
Efter förra årets rekordhöjningar av fjärrvärmeavgifterna visar Nils Holgerssongruppens kartläggning att de kraftiga höjningarna fortsätter, nu med i snitt drygt 15 procent över hela Sverige. Kartläggningen visar även att fjärrvärmepriserna i 79 kommuner ökat med över 20 procent. Priset i 23 kommuner har ökat med över 30 procent. Dessutom ökar de redan orimligt stora skillnaderna mellan fjärrvärmepriserna i landets kommuner.
Nils Holgersson 2024
Trots löften om sänkningar – elnätspriserna fortsätter stiga
Efter förra årets rekordhöjningar av elnätsavgifter fortsätter de kraftiga höjningarna, med drygt 5 procent över hela Sverige, där det finns flera fall med prisökningar över 30 procent.
En kartläggning från Nils Holgerssongruppen visar att det är stor skillnad mellan de olika kommunerna och skillnaderna ökar. Mellan den dyraste och billigaste kommun har skillnaden ökat till 4 300 kr per lägenhet och år, från tidigare drygt 3 500 kr per bostad och år.
Nils Holgersson 2023
Fortsatt kraftigt ökade kostnader för el, värme, avfall, vatten och avlopp
De sammanslagna kostnaderna för fjärrvärme, el, avfall, vatten och avlopp (VA) har ökat med 11,1 procent under det senaste året. Det är nästan på samma nivå som föregående års undersökning.
– Det senaste årets kostnadsökningar sätter en enorm press på hushållen och fastighetsföretag som redan är hårt pressade av inflation och kraftigt stigande räntor. Det här är nödvändiga tjänster i ett hushåll och inget som går att göra avkall på, säger Louise Wall, ordförande i Nils Holgerssongruppen.
Nils Holgersson 2023
Högsta höjningen av fjärrvärmepriset sedan 1996
Fjärrvärmepriserna når nya rekordnivåer. Under 2023 har fjärrvärmebolagen höjt priserna med i genomsnitt nästan 8 procent. Den högsta höjningen sedan 1996. Allra mest höjer Eda Energi i Eda där priset stigit med närmare 30 procent sedan 2022. Det visar den årliga Nils Holgersson-undersökningen.
Hela 10 fjärrvärmebolag höjer priserna med 20 procent eller mer. Ytterligare 73 fjärrvärmebolag höjer priset med 10 till 20 procent. Höjningarna är de högsta sedan 1996 då Nils Holgerssongruppen började med sina granskningar av fjärrvärmepriserna.
I en tidigare version angav vi fel siffror för Ekerö, Falkenberg, Jokkmokk, Simrishamn, Storfors och Falköping vi har uppdaterat med korrekt data.
Nils Holgersson 2023
Kraftigt stigande elnätspriser inför kommande elnätsreglering!
Efter en period med relativt stabila elnätspriser stiger priserna igen, med nästan 10% över hela Sverige, där det finns fall med prisökningar över 30 %. Samtidigt fortsätter skillnaden att vara stor – knappt 3 765 kr per lägenhet och år – mellan landets dyraste och billigaste kommun..
En kartläggning från Nils Holgerssongruppen visar att det är stor skillnad mellan de olika kommunerna och stor skillnad mellan hur de olika stora privata elnätsföretagen har agerat. Eon har kraftigt höjt sina priser (19–23 %), Ellevio har höjt sina priser (5–14 %) och Vattenfalls priser har överlag sänkts (-7–0 %)..
Nils Holgersson Effektiv 2022
Stor skillnad i lönsamhet för effektivisering mellan kommuner
Vid en jämförelse mellan 30 av Sveriges största kommuner samt Gotland är skillnaderna i kostnadsminskning stora när förbrukning av fjärrvärme, el, VA samt avfall minskar, det visar den senaste Effektivrapporten från Nils Holgerssongruppen. Boende i kommuner som Örebro, Malmö och Karlskrona tjänar mest på exempelvis eleffektivisering medan Umeå, Luleå och Trollhättan ser en väsentligt lägre lönsamhet i jämförelse..
– För att samhället ska kunna nå de högt uppsatta klimatmålen behöver effektivisering kunna ske på industriell skala. Effektivrapporten visar att det råder stora skillnader mellan kommuner, de stora variationerna i taxor och lönsamhet försvårar för Sverige att energieffektivisera sitt flerbostadshusbestånd, säger Louise Wall, ordförande Nils Holgerssongruppen.
Rapporten visar att prissignaler inom fjärrvärme och el fokuserar allt mer på effekt. Det ställer fastighetsägare inför en ny effektiviseringslogik där effektfrågan ges allt större ekonomisk vikt samtidigt som nationella och europeiska mål för effektivisering uttrycks i energimängd.
– Med marknadskrafter som styr mot ett mål medan nationella mål och styrmedel styr mot ett annat hamnar fastighetsägare i en utmanande sits. Här är det önskvärt med en bättre harmonisering, säger Louise Wall.
Ladda ner hela rapporten här.
Nils Holgersson 2022
Kraftigt ökade kostnader för el, värme, avfall, vatten och avlopp
De sammanslagna kostnaderna för fjärrvärme, el, avfall, vatten och avlopp (VA) har ökat med 14 procent under det senaste året. Det är mer än dubbelt så mycket som den allmänna kostnads-utvecklingen på 6 procent.
– Tyvärr finns en stor risk för att stigande elpriser kommer att driva upp kostnaderna ytterligare, eftersom de andra nyttorna också är beroende av el för sin verksamhet. Hur mycket kostnaderna kommer öka framöver varierar beroende på hur energiintensiva verksamheterna är. Och bolag som producerar kraftvärme kommer själva ha möjlighet att sälja producerad el till högre pris, säger Mari-Louise Persson, ordförande för Nils Holgerssongruppen.
Nils Holgersson 2022
Elkostnaden lika stor som fjärrvärmen för 1000-tals hushåll
När elhandelspriset rusar blir den totala elkostnaden lika stor som fjärrvärmen eller högre för många hushåll. Detta trots att mängden el motsvarar endast en fjärdedel av värmen i huset. Skillnaden i medelpris mellan de norra och södra delarna av landet är nästan 110 procent, visar Nils Holgerssongruppens kartläggning.
Det är första gången i Nils Holgerssongruppens 27-åriga historia som kostnaden för el tangerar fjärrvärmen. På grund av de stora prisskillnaderna över landet har Nils Holgerssongruppen valt att använda sig av fyra olika medelpriser för elhandeln, ett för varje elprisområde. Historiskt brukar Nils Holgerssongruppen i första hand koncentrera sig på elnätsavgifterna, en avgift som är beroende av det nätområde fastigheten ligger inom och som är svår för kunderna att påverka.
I figuren till vänster framgår den länsvisa procentuella förändringen av det totala elpriset, d v s elnätsavagifter, elhandelspris, elskatt och moms, mellan åren 2021 och 2022. Prisförändringen avspeglar väl de olika elområdena i Sverige med den lägre förändringen i norr och den mycket höga förändringen i söder.
Nils Holgersson 2022
Stigande elnätspriser och stora skillnader mellan kommunerna
Efter en tillfällig nedgång under föregående år ökar elnätspriserna igen med i snitt 2,5 procent. Samtidigt är prisgapet fortfarande stort – drygt 3 500 kronor per lägenhet och år – mellan landets dyraste och billigaste kommun. Det visar Nils Holgerssongruppens kartläggning av elnätsavgifterna.
Av de tre stora elnätsbolagen har både Eon och Ellevio höjt avgifterna i merparten av sina prisområden medan Vattenfall inte hade gjort några justeringar vid årsskiftet. I snitt ökar elnätspriserna med 2,5 procent sedan förra årsskiftet. Det är en kännbar höjning även om den är lägre än konsumentprisindex, KPI, som har ökat med 6 procent under samma tidsperiod.
Nils Holgersson 2021
Ökade kostnader för el, värme, avfall, vatten och avlopp
Totalkostnaderna för el, fjärrvärme, avfall, vatten och avlopp har ökat under det senaste året – och gapet mellan kommunerna växer. De som bor i kommunen med högsta sammanlagda taxa betalar 1 020 kronor mer i månaden jämfört med kommunen som har lägst kostnad. Det visar den årliga Nils Holgerssonrapporten som kartlägger avgifter och taxor i hela landet.
De sammanslagna kostnaderna för fjärrvärme, el, avfall, vatten och avlopp (VA) har ökat med 2,3 procent under det senaste året. Det är mer än den allmänna kostnadsutvecklingen på 1,7 procent. Även ur ett femårsperspektiv är utvecklingen densamma – kostnaderna för samtliga tjänster ökar mer än den allmänna kostnadsutvecklingen under samma period.
Nils Holgersson 2021
Fortsatt stora skillnader på vatten- och avloppspriser i Sverige – VA-priserna upp 4,8 procent
På ett år har priserna för vatten och avlopp, VA, ökat med i genomsnitt 4,8 procent, men prisökningarna skiljer sig stort beroende på var i Sverige man är bosatt. Den totala årskostnaden för en lägenhet är mer än sex gånger så hög i den dyraste kommunen jämfört med den med lägst avgift. Det visar en ny rapport från Nils Holgerssongruppen.
Priserna skiljer sig stort mellan kommunerna. I årets undersökning höjer 42 kommuner sin taxa för vatten och avlopp med 10 procent eller mer medan 62 kommuner har oförändrad taxa. 9 kommuner sänker sin VA-taxa. Priserna för vatten och avlopp ökar betydligt mer än KPI. En utveckling som ser ut att fortsätta, då branschorganisationen Svenskt Vatten flaggar för fortsatt stora prisökningar under lång tid.
– De stora och ojämna prisökningarna är problematiska och slår direkt mot konsumentens plånbok. En god långsiktig planering och framförhållning när det gäller prissättning för vatten och avlopp är ett rimligt krav för att ökade kostnader inte ska komma som en överraskning för kunderna, säger Mari-Louise Persson, ordförande i Nils Holgerssongruppen.
Flera svenska städer har under den senaste tiden drabbats av kraftiga skyfall som ger ytterligare en dimension till frågan om vatten- och avloppssystemen.
– Klimatförändringar och extrema väderhändelser gör frågan om tillgång till vatten och välfungerande avlopp angelägen. Vi behöver en ordentlig diskussion om hur kostnaden för hållbara VA-system ska fördelas i framtiden, säger Mari-Louise Persson.
Nils Holgersson 2021
Lägre elnätspriser men kraftigt ökade skillnader mellan kommunerna
Elnätsavgifterna har minskat med i snitt 2,9 procent sedan förra året, till stor del beroende på att två stora aktörer gjort prissänkningar. Skillnaderna mellan olika kommuner har dock ökat och är större än någonsin. Mellan de tio kommuner med högst respektive lägst elnätsavgift skiljer nästan 3 000 kronor per lägenhet och år, visar Nils Holgerssongruppens kartläggning av elnätsavgifterna.
Sänkningen av snittnivån med 2,9 procent beror till stor del på att Vattenfall och Ellevio sänkt sina elnätsavgifter med i medeltal 9,7 procent respektive 9,3 procent. Sammanlagt påverkas över 90 kommuner av sänkningen.
Nils Holgersson 2020
Allt större skillnader i kommunala avgifter för el, värme, avfall, vatten och avlopp de senaste tio åren
Priserna för el, värme, avfall, vatten och avlopp (VA) fortsätter att variera stort över landet. Den som bor i kommunen med högst avgifter betalar 1 000 kronor mer i månaden jämfört med den som har de lägsta avgifterna. De senaste tio åren har priserna stadigt ökat mer än den allmänna kostnadsutvecklingen och spridningen mellan kommuner har blivit allt större. Det visar den årliga Nils Holgerssonrapporten som kartlägger avgifter och taxor för ett flerbostadshus i landets samtliga kommuner.
De sammanslagna kostnaderna för uppvärmning, el, vatten och avlopp samt sophämtning har minskat med 1,8 procent mellan 2019 och 2020. Det är andra gången under de senaste 25 åren som kostnaderna minskar totalt. Hela sänkningen kommer dock från minskade elpriser. Elhandelspriset sjunker med 32,2 procent och elnätspriset med 0,4 procent. Övriga priser ökar mer än den allmänna kostnadsutvecklingen.
– Att såväl det genomsnittliga elhandelspriset som elnätspriset minskar är positivt för konsumenterna. Fortfarande är det dock stora skillnader mellan kommunerna och i vissa höjs elnätspriserna, säger Hans Dahlin, ordförande för Nils Holgerssongruppen.
Du kan klicka här för att gå direkt till Nils Holgersson-undersökningen 2020.
Ladda ner 2020 års Nils Holgersson-undersökning med bilagor i pdf-format här.
Ladda ner ordinarie bilaga 1-3 som innehåller tabeller med resultat från 2020 års undersökning här
Ladda ner reviderad bilaga 1-3 som innehåller tabeller med resultat från 2020 års undersökning här. Avser reviderade uppgifter för Marks kommun avseende fjärrvärme och total.
Nils Holgersson 2020
VA-priserna upp 3,8 procent – stora skillnader mellan kommunerna
På ett år har priset för vatten och avlopp, VA, ökat med i genomsnitt nästan fyra procent i landets kommuner, betydligt mer än inflationen. Skillnaderna mellan kommunerna är stora. Det visar Nils Holgerssongruppens kartläggning av VA-avgifterna.
– Det finns ett investeringsbehov i många kommuner för att underhålla systemen för vatten och avlopp. Organisationen Svensk Vatten konstaterar i en rapport att investeringsbehovet motsvarar en höjning på fyra procent per år. Trots det har priserna ökat med mer än tio procent i 38 kommuner, säger Hans Dahlin, ordförande Nils Holgerssongruppen.
Vad konsumenten betalar för vattnet i kranen varierar kraftigt från kommun till kommun. Invånarna i Nordanstig har den dyraste årskostnaden för vatten och avlopp på 8 680 kronor. De betalar fem gånger mer än i invånarna i den billigaste kommunen, Solna, där kostnaden är drygt 1 640 kronor per år. Medelårskostnaden för landets kommuner är 4 880 kronor för en lägenhet i Nils Holgerssongruppens typhus.
Klimatförändringarna kommer att föra med sig både fler skyfall med översvämningar och fler fall av akut vattenbrist framöver. Det ställer stora krav på en modernisering och klimatanpassning av Sveriges VA-nät – vilket sannolikt kommer innebära höjda avgifter för hushållen framöver.
– Att VA-taxor ska täcka förbrukning, drift och underhåll är självklart. Och det är viktigt att VA-näten klimatanpassas. Men den stora frågan är hur kostnaderna för klimatanpassning av offentlig infrastruktur ska finansieras. Vi behöver en ordentlig diskussion om hur kostnaden för uppgraderingen av VA-systemen ska fördelas, säger Hans Dahlin.
Nils Holgersson 2020
Trendbrott för elnätspriset – sjunker efter flera års höjningar
Elnätspriset har efter fem års höjningar börjat sjunka, sett till medelpriset i landets 290 kommuner. Men samtidigt spretar utvecklingen: I 35 procent av kommunerna har elnätsavgiften höjts mer än konsumentprisindex. Det visar den årliga Nils Holgersson-rapporten. Efter flera år av kraftigt höjda elnätsavgifter, elnätsavgifterna höjdes med 27 procent mellan 2014 och 2019, visar årets Nils Holgersson-rapport en försiktig sänkning med 0,4 procent.
Samtidigt som elnätsavgifterna sjunker på totalen spretar prisutvecklingen stort mellan landets kommuner. En stor aktör, Eon, har sänkt elnätsavgiften med lite drygt 11 procent i 35 kommuner i södra Sverige. Det ger ett stort utslag på medelpriset för hela Sverige trots att elnätsavgiften i 35 procent av landets kommuner har höjts mer än KPI, som ligger på 0,6 procent. Kommuninvånarna i 15 kommuner har under året sett en prishöjning på mer än 10 procent.